Under Vasaloppsveckan 2024 kämpar sig 50.000 skidåkare från hela världen över mållinjen. Sommaren innan cyklar och springer 20.000 människor Vasaloppets olika tävlingsgrenar, påhejade av tiotusentals människor. Det är ett av Sveriges största idrottsevenemang och folkfest som 2022 genererade turistintäkter på 336 miljoner kronor åt arrangörskommunerna Mora, Älvdalen och Malung-Sälen.
Men samtidigt som det lokala näringslivet får ett ekonomiskt uppsving så bromsar biltrafiken genom Mora ner till snigelfart. Redan under lågsäsong beskriver Mora kommun vägtrafiken som “kraftigt ansträngd” eftersom de som bor där ofta tar bilen från ena sidan av stan till den andra. Under Vasaloppsveckorna blir situationen ännu värre. Arrangörerna uppmanar alla besökare att lägga på minst en timmes restid för att kompensera för bilköerna.
För att råda bot på trängseln inledde Trafikverket och Mora kommun 2018 det sex år långa projektet att bygga “Genomfart Mora”. E45:an breddasoch får vid den värsta flaskhalsen två körfält i båda riktningarna. De bygger fyra cirkulationsplatser och nya gång- och cykelvägar längs hela sträckan.
För att öka trafiksäkerheten separeras körriktningarna av en 1346 meter lång refug belagd med röda smågatsten av Älvdalskvartsit. Det här är ingen vanlig sten.
Älvdalskvartsiten bryts några hundra meter från Vasaloppsslingan vid stenbrottet i Mångsbodarna. Den bildades för 1,4 miljoner år sedan och är en av de hårdaste stensorterna som går att hitta i den svenska berggrunden. Hårdheten gör den tålig mot kyla, hetta och luftföroreningar och därför är den lämplig för tuffa utomhusmiljöer där slitaget är högt.
Förr i tiden anlades refuger av skickliga stensättare som först satte kantstenoch sen stod på knä och hamrade ner varje gatsten i bädden.
När en stensättare räknade blånaglarna efter en hel dags arbete kunde han bocka av 20 meter färdiglagd refug med perfekt fall för vattenavrinning. Det var ett långsamt hantverk som krävde noggrannhet och tålamod. Samtidigt behövde trafiken ledas om under tiden refugen anlades, vilket ledde till bilköer och frustration. Butikerna längs avstängda vägsträckor förlorade ofta affärer när kunderna inte kunde köra dit.
Att handlägga en 1,3 kilometer lång refug med smågatsten genom Mora skulle ta månader och innebära omfattande trafikstörningar. Därför valde Mora kommun att bygga refugen med hjälp av Terrakomp® istället.
Med Terrakomp® flyttas det tidskrävande hantverket från trafiken till en fabrik i Karlstad. Där arbetar skickliga stensättare med att handlägga och formgjuta Terrakompmoduler till farthinder, rondeller, refuger och mycket annat.
Planritningen för refugen i Mora bryts först ner i 410 stycken exakt millimeteranpassade modulritningar. För att de ska kunna transporteras och hanteras på bygget får ingen enskild modul väga mer än 4 ton.
Varje modulform snickras ihop efter ritningen, med rätt fall och vackert svängda kantprofiler. Sedan gjuts gatsten, betong och armering ihop till en homogen modul som får härda, innan den levereras till bygget med lastbil och lyfts på plats av en hjullastare och två byggarbetare. Anläggningsarbetet i Mora är klart på några veckor.
Hantverket och estetiken med att lägga gatsten lever därmed vidare i fabriken i Karlstad, utan att störa trafiken på våra vägar.
FAKTA: