Koldioxidupptag i betongplattor och marksten

2023-09-28 Lästid: 4 min Av: Therese Kvarnström

Utsläpp av koldioxid vid cementtillverkning

Cement, som ingår som en mycket viktig del i betong, har ett stort koldioxidavtryck i samband med cementtillverkningen. Det kommer från tillverkningsprocessen, där stora ugnar värms upp till ca 1450 grader. Ungefär 40 % av koldioxidutsläppet kommer från bränslet som man värmer upp ugnarna med. Resterande 60 % avges från själva kalkstenen när den hettas upp.

Vad är karbonatisering?

Betong tar upp koldioxid genom att luftens koldioxid reagerar med betongens kalciumhydroxid och bildar kalciumkarbonat. Det kallas karbonatisering och sker under betongens hela livstid. I betongens användarsteg av livscykeln sker således ett stort koldioxidupptag.

Alla sidor på en markplatta tar upp CO2!

Karbonatisering sker från betongens samtliga ytor. En markplatta är tunn och har stora ytor vilket gör att den har stora möjligheter att reagera med luftens koldioxid. Allra störst koldioxidupptag görs i plattans sidor, där det i fogen finns en delvis skyddande effekt. Minst upptag sker på plattans undersida.

Markplattor tar upp mycket mer koldioxid än andra betongprodukter/konstruktioner

Jämfört med hus- och anläggningskonstruktioner så får man från plattor på mark ett betydligt högre koldioxidupptag, trots att de innehåller mindre mängd cement och har ett lägre CO2-avtryck även i tillverkningssteget.

Hur mycket koldioxid tar en betongplatta upp?

Det finns standarder* för att beräkna CO2-upptaget i betong. Plattans storlek och tjocklek spelar en stor roll i hur mycket CO2 som tas upp. Upp till ca 65 % av det som släpps ut vid cementtillverkningen kan tas upp, men det varierar beroende på plattans storlek och tjocklek.

Några exempel:

En platta som är 350x350x50 tar upp ungefär 4,5 kg CO2 per kvadratmeter under en 100-årsperiod. Allra störst karbonatisering sker i början.

Efter 10 år har ungefär 40 % av karbonatiseringen skett, och efter 50 år ca 70 %. 

 

En marksten med måtten 100x133x50 tar upp ännu mer CO2, ungefär 6,8 kg CO2 per kvadratmeter under en 100-årsperiod. 1000 m2 tar upp 4,5 ton CO2. Eftersom produkten har en mindre storlek så finns det fler sidor per kvadratmeter som kan ta upp koldioxid.

Kan jag öka betongens CO2-upptag på något sätt?

Ja! Eftersom det är i betongens ytor som upptaget sker så kan man när produkten är färdiganvänd krossa upp den. Då kommer karbonatiseringen att öka ytterligare!

Vilken typ av sättmaterial som används har också betydelse för koldioxidupptaget. Sättmaterial av makadam är normalt ett dränerande material med hög porositet och ger betongen relativt kort exponeringstid för regnvatten. Sättmaterial av makadam, jämfört med exempelvis stenmjöl, ökar karbonatiseringen.

*Beräkning av CO2 upptag har gjorts enligt SS-EN 16757 ”Hållbarhet hos byggnadsverk – Miljödeklarationer – Produktspecifika regler för betong och förtillverkade betongprodukter” och kompletteras av SIS-CEN/TR 17310 ”Karbonatisering och CO2-upptag hos betong”