S:t Eriks historia ska vi vårda

I alla tider har människan lämnat avtryck efter sig genom att beskriva sin samtid och för att bli ihågkommen av eftervärlden. Inte helt överraskande har de äldsta och bäst bevarade minnesmärkena varit tillverkade i betong och sten, så som hällristningar, antika tempel och pyramider.

I alla tider har människan lämnat avtryck efter sig genom att beskriva sin samtid och för att bli ihågkommen av eftervärlden. Inte helt överraskande har de äldsta och bäst bevarade minnesmärkena varit tillverkade i betong och sten, så som hällristningar, antika tempel och pyramider.

Det kanske låter pretentiöst, att ett företag jämför sig med historiska monument. Men ge oss bara lite tid. Sedan andra hälften av 1800-talet finns det nämligen en hel del miljöer och avtryck som är signerade S:t Eriks.

Viktiga årtal

2015 S:t Eriks köps av Investeringsfonden Accent Equity 2012.
2009 S:t Eriks slår ihop sin verksamhet med Nordform men behåller namnet S:t Eriks.
2007 Obocon AB, som tillverkar järnvägsprodukter, blir ett helägt dotterbolag till Nordform.
2006 Mjöbäckspannan AB förvärvas och blir ett dotterbolag till S:t Eriks.
2005 avyttrar Skanska sitt dotterbolag Prefab Mark till Segulah. Det nya bolagets namn blir Nordform Mark- och VA-system AB.
2002 Markbetongverksamheten bryts ut ur Swerock, bolagiseras och får det gamla namnet S:t Eriks igen.
2000 Tåstarpsanläggningen förvärvas och S:t Eriks är nu helt rikstäckande.
1998 PEAB köper ut övriga delägare i Swerock där S:t Eriks är en del av företaget.
1994 Företagen Gottåsa och Bockara kommer in i bilden via PEAB som blivit delägare i Swerock där S:t Eriks numera ingår.
1989 Företaget Varaplattan förvärvas.
1984 Skånska Cementgjuteriet byter namn till Skanska Prefab.
1977 BPAs stora byggelementfabrik i Staffanstorp förvärvas. Till en början tillverkas mest rör, men 1986 tillkommer även marksten och Sentabrör.
1974 köps Kilfabriken in. Tillverkningen består till en början mest av VA-produkter samt Leca- och betonghålblock.
1970-talets början. Det gummiringstätade Kanmax-röret kräver mindre kringarbete och tar över efter Phlomax.



1955
Fabriken i Hjällbo byggs. Tomten, som hyst en präktig bondgård med åkrar och betesmark, köps av Angereds kommun för 2:-/kvadratmeter.
1955 Strängare normer på rörledningarnas täthet tillkommer under mitten av 50-talet. Limhamn tar upp en ny produkt, GL-rör med gummiringsfog. Året efter tillkommer det täta Phlomax i Tureberg. 
1952 Fabrikstillverkade fasadelement ställs ut på Skånemässan och väcker stor nyfikenhet.
1940 S:t Eriks säljer av lervaruverksamheten till Uppsala Ekeby och koncentrerar sig på betongvaror vilket ser ut att ha bättre framtidsutsikter.
1931 Cementgjuteriet köper fabriken i Fiskareby, Ettebro.
1901-1919 Tiden strax innan första världskriget expanderar Skånska Cementgjuteriet stort. Nya cementvarufabriker tillkommer i hela landet: Motala, Jönköping, Norrköping, Linköping, Karlskrona, Kalmar och Sundsvall. De första fabrikerna anläggs ofta i grustag för att minska transportkostnaderna.
1901 En ny rörfabrik startas i Värtan i Stockholm. Turebergsfabriken, som den kallas, blir några år senare störst i huvudstadsområdet.
1900 R.F. Berg köper patentet för en revolutionerande maskin som pressar cementrör från dansken Kielberg. Rörtillverkningen blir ett viktigt produktområde vid Skånska Cementgjuteriets fabrik på Limhamn i Malmö.
1890 En ornamenterad golvplatta, Viktoriaplattan, tillkommer i sortimentet. Tillverkningsmetoden  importeras från Tyskland.
1888 S:t Eriks lervarufabriker startas i Uppsala.
1887 När Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet startar har det redan flera års verksamhet som cementgjuteri bakom sig. 1873 uppfördes den första fabriken i Lomma. Ingenjör R.F. Berg är en energisk man som jobbar hårt för att få betongen accepterad som byggnadsmaterial i Sverige. Fasadsten, takplattor samt diverse gips- och cementprodukter är de första storsäljarna. Primitiva cementbruksfogade rör med äggformad genomskärning börjar gjutas i träformar.